Det är bara tjugo minuter kvar av midsommardagen. Jag sitter och ser ut över Siljan när jag skriver nu. Solen ligger bakom kullarna men det varma ljuset ligger kvar och blänker över vattnet. Man ser hur de lätta strömmarna förändrar vattenytan. Knotten flyger upp och ner upp och ner. Men de biter inte ikväll. Det är som att vi har en tyst förståelse. Ikväll låter vi varandra vara. Det är så sällan vi har det så bra som ikväll. Med tjugofyra grader i vattnet, med en whisky i handen, med en natur som inte vill säga något annat än ”älska mig och jag ska ge er de vackraste vyerna ni kan tänka er.”

För några timmar sedan bilade vi genom byarna på väg till stugan. Bara vi, vägarna och de röda stugorna. Vi badade i kvällssolen. Jag har för vana att köra snabbt, men här bromsar jag gärna in, rullar försiktigt förbi gläntorna och njuter. Vilt står i högt gräs och betar, de bryr sig inte om oss, vi stör inte dem. Vi låter varandra vara, det är så sällan vi har det så bra som ikväll. Med 28 grader varmt långt in på kvällen och en natur som ber oss att stanna upp och ta in den.
”Se mig” säger den. ”Se mig och förstå att jag finns kvar här.”

Vi åker från goda vänner, vi åker från svenska jordgubbar med grädde. Vi åker från dagens tredje fika, och dagens sjätte kaffe. Vi skrattade och pratade om det absurda som är 2020, om hur synd det är att firandet i Gropen inte blev av i år nu när dagen var så vacker som den var. Men vi fick alla njuta ändå. För vi fick se en klarblå himmel skifta till rött. Och fast vi inte fick kramas, utan behövde fika på avstånd så sa naturen:
”Det går bra, jag finns här. Mig får ni omfamna hur mycket ni vill.”


Innan jordgubbarna med grädde så satt vi på ett fik tillsammans med en nära vän. Han skrattade mycket och drack sitt kaffe svart. Vi pratade om framtid och om dåtid. Om hur han och jag formades ute i korridoren utanför musiksalen i högstadiet. Hur vi lärde känna varandra genom gitarrer och promenader genom Leksand. Om nätterna skickade vi små meningar vi tyckte var vackra. Ofta om flickor men lika ofta om Leksand. Om tågbron och den lilla bryggan därunder. Om älven och om björkarna. Vi hade inga framtidsvisioner men utsikten var alltid vacker. Naturen sjunger: ”Jag lever kvar, Idyllen finns alltid kvar.”


Jag vinkade hejdå till alla mina barndomsvänner innan jag och Sara åkte till fiket. Vi hade gjort en runda på en Secondhand butik som hade öppet midsommar till trots. En vän hittade ett par solglasögon men glasen hade en styrka som gjorde honom vimmelkantig. Han köpte dem inte. Vi alla gick tomhänta ut på parkeringen. Där skrattade vi åt varandra och åt gårdagen.
Med dem vet man aldrig vad man får tänker jag. Och jag vill inte veta.
Naturen vet inte heller, men den viskar alltjämt:
”Jag kommer kyssa er så länge ni finns kvar.”


Innan vår ”shoppingrunda” så åt vi gemensam frukost. Åtta oförskämt välmående personer satte sig till bords efter en stökig natt och otaligt många tömda flaskor. Trötta men vid gott mod, solen stod högst upp på himlen, hade den någon gång gått ner? Vi drack dagens första koppar kaffe och drack varsitt glas vätskeersättning istället för juice. Där skrattade vi också, högt och mycket. Jag vet kanske vad jag får med dessa vänner ändå, skrattet är ständigt närvarande.
Precis som horisonten, ständigt där för oss.
”Jag ligger där jag ligger, men jag har inte glömt er, glöm inte mig.”


Jag vaknade en stund innan frukostbordet var dukat. Nerbäddad på en luftmadrass på golvet i vardagsrummet. Underbart. Jag säger det utan minsta tillstymmelse av ironi. Det var underbart.
Bredvid mig låg hon jag älskar mest. Hon blundade fortfarande men jag såg tecken på att hon kämpat med värmen under natten, underlakanet var skrynkligt efter sparkande och hon hade slitit ur täcket ur lakanen. Själv hade jag aldrig bäddat i något. Jag kröp upp nära henne och kysste henne på kinden. Hon öppnade försiktigt ögonen och log. Morgonsolen log mot oss båda och viskade:
”Jag älskar er som ni älskar varann.”




https://youtu.be/ZV0Pn8kWBpg




——————————–

Patreon: http://www.patreon.com/axelahl

Swish: 0733422660


Tack för att ni läser! ❤

Lämna en kommentar